Egen presentation
| Författarskapet
| Om författaren
| Kuriosa
| Verkförteckning
| Textprov
Jag glömmer hela tiden bort vem jag egentligen är. Så måste det vara.
Det är därför man söker sig till konsten. För att kunna möta sanningen
om sig själv igen. Bokstäver och ord dyrkar jag uppenbarligen upp med
enkelhet. Det är i alla fall vad de andra säger. Att jag är likt en
begåvad matematiker som med lätthet trixar med komplicerade ekvationer.
Redan när jag var liten pojk påstods det att jag hade någonting ihop
med orden.
Jag såg det som en lek.
Som gymnasist försökte jag utbilda mig till fotograf. Ville bort från orden. Men läraren bara sa:
– Du borde skriva i stället.
Så blev det. Jag dög inte till någonting annat. Journalist till yrket. Man pratar i radio, skriver krönikor och reportage.
– Du hittar bara på, säger min femåriga dotter anklagande.
Jag svarar att det är mitt jobb. Jag skriver sagor för stora. Jag måste träna mig i att hitta på, annars inga pengar till glass.
Man måste medge att alltihop är en illusion. Och aldrig får man glömma att det endast, och endast är läsaren som gör ens texter till litteratur.
 Foto: Ulf B. Jonsson | se större |
Jag såg det som en lek.
Som gymnasist försökte jag utbilda mig till fotograf. Ville bort från orden. Men läraren bara sa:
– Du borde skriva i stället.
Så blev det. Jag dög inte till någonting annat. Journalist till yrket. Man pratar i radio, skriver krönikor och reportage.
– Du hittar bara på, säger min femåriga dotter anklagande.
Jag svarar att det är mitt jobb. Jag skriver sagor för stora. Jag måste träna mig i att hitta på, annars inga pengar till glass.
Man måste medge att alltihop är en illusion. Och aldrig får man glömma att det endast, och endast är läsaren som gör ens texter till litteratur.
Pelle Lindblom, juli 2006