Författarskapet
| Om författaren
| Kuriosa
| Verkförteckning
| Textprov
I en gasmaskfabrik vid Åkers Styckebruk, Sörmland,
bestämde sig norrbottensfödde Arnold Rörling att skriva den berättelse han hade
i huvudet. Mellan skiften skrev han på romanen som han sedan skickade till
Folket i bild, som hade en utannonserad romantävling. Arnold fick andrapriset
för I en gasmaskfabrik vid Åkers Styckebruk, Sörmland,
bestämde sig norrbottensfödde Arnold Rörling att skriva den berättelse han hade
i huvudet. Mellan skiften skrev han på romanen som han sedan skickade till
Folket i bild, som hade en utannonserad romantävling. Arnold fick andrapriset
förRallare i By och en utgivning på tidningens förlag. Innan debuten
1941 hade han skrivit i en del tidningar.
Han återvände till Norrbotten 1943 och började arbeta som journalist på Norrländska Socialdemokraten i Boden. Mellan de journalistiska texterna hann han producera åtta böcker.
Några av dessa är historiska romaner, han ville lyfta fram sådant som var bortglömt i Norrbotten. Ett exempel är romanen Häxeld. Året är 1676 och boken beskriver häxprocesserna och den hysteri det skapade i Norrland. Framför allt får vi följa en ung kvinna, Sigrid, som lämnar hembyn för att arbeta hos prästen i kyrkbyn och hur vidskepligheten får fäste i byn. I tidskriften Provins (2/1982) skriver Sigurd Klockare om romanen: ”En säker skildring med klar, personlig och bildrik stil”.
Många av Arnolds böcker har handlingen förlagd till skogsbygden, och då gärna den mellan Luleå och Kalix älvar.
 Fotograf okänd. | se större |
Han återvände till Norrbotten 1943 och började arbeta som journalist på Norrländska Socialdemokraten i Boden. Mellan de journalistiska texterna hann han producera åtta böcker.
Några av dessa är historiska romaner, han ville lyfta fram sådant som var bortglömt i Norrbotten. Ett exempel är romanen Häxeld. Året är 1676 och boken beskriver häxprocesserna och den hysteri det skapade i Norrland. Framför allt får vi följa en ung kvinna, Sigrid, som lämnar hembyn för att arbeta hos prästen i kyrkbyn och hur vidskepligheten får fäste i byn. I tidskriften Provins (2/1982) skriver Sigurd Klockare om romanen: ”En säker skildring med klar, personlig och bildrik stil”.
Många av Arnolds böcker har handlingen förlagd till skogsbygden, och då gärna den mellan Luleå och Kalix älvar.