Egen presentation
| Författarskapet
| Om författaren
| Kuriosa
| Verkförteckning
| Textprov
Om jag har någon riktigt god sida skulle det väl vara nyfikenheten. Jag
tycker att det finns en sådan njutning i den plötsliga förståelsen. Att
lära sig hur myrors matsmältningssystem fungerar eller var krolliljan
kommer ifrån, att studera det Kalla krigets inledningsskede eller
droganvändning under 1800-talet, att grunna över aztekernas teologi
eller välfärdssystemets ursprung, allt lockar mig. Skrivandet är i
någon mening sekundärt. Jag skriver inte sällan för att förstå. Det
finns nämligen två typer av författare. Dels de för vilka skrivandet är
ett kall, och de hoppas att få prestera så många volymer som nånsin
möjligt innan Döden varsamt lyfter pennan ur deras stelnade hand –
eller möjligen drar han ur kontakten till datorn. Dels de som längtar
efter att en gång skriva en bok så bra, att de inte behöver skriva
några fler. Jag tillhör den sistnämnda kategorin. Någon gång har jag
skrivit klart. Och då gör jag något annat med mitt liv. Nyfiken kommer
jag dock förbli till jag dör.
Peter Englund, juni 2005
 Foto: Ulla Montan | se större |
Peter Englund, juni 2005