 Foto: Leif Hanssen | se större |
- I Norrbotten finns en öppenhet och mångfald, här finns till exempel tre språk. Det är ett genomströmningslän i öst - västlig riktning. Det är lite mer korsdrag i Norrbotten än i Norrtälje, där det av tradition bor många bönder som ägt marken i flera generationer.
Katarina är målmedveten med sitt skrivande. Den egenskapen gör henne envis i skrivprocessen. Hon sitter kvar på stolen om hon bestämt sig för att skriva trots att det inte händer något på en gång. Hon citerar författarkollegan Mikael Niemi som sagt att det inte är de mest begåvade som lyckas, utan de mest tålmodiga.
Katarina Kieri har belönats med flera fina utmärkelser för sin skrivkonst. 1999 fick hon Norrbottens läns landstings kulturstipendium Rubus Arcticus, som gav henne arbetsro och förutsättningar att skriva ungdomsromanen Ingen grekisk gud, precis (2002).
2004 erhöll hon både det prestigefyllda Augustpriset för Barn- och ungdomsböcker och Tidningen Vi:s pris för Dansar Elias? Nej!. Det senare priset skattar hon högst; anledningen är hennes arbetarbakgrund, att tidningen är förknippad med hemmet och folkbildning.
2012 tilldelades Katarina Kieri Astrid Lindgren-priset, instiftat av förlaget Rabén & Sjögren, för förtjänstfullt författarskap inom barn- och ungdomslitteraturen med motiveringen:
"Katarina Kieri lyckas skriva lika starkt och träffande för alla åldrar. I ungdomsromanerna är spänningen påtaglig, den lurar i undertexten och i relationerna. Hon lyckas alltid hålla på hemligheten och läsaren drivs vidare, djupare in mot själva brännpunkten. Genom precisa iakttagelser av till synes små detaljer skriver Kieri fram stort drama, livsavgörande händelser och psykologiskt skarpa porträtt. Också i böckerna för yngre barn finns en fin psykologisk blick och dilemman skildras ur ett strikt barnperspektiv med subtil humor och stor värme."
Samma år erhöll Katarina Kieri även Norrbottensakademiens Skum-pris. I motiveringen heter det bland annat att "Katarina Kieri har en särskild blick för detaljer och ett öra känsligt för språkets allra minsta beståndsdelar. Ända sedan debuten 1993 har hon formulerat sig genom det outsagda och utvecklat sin förmåga att liksom se vid sidan av i diktsamlingar, romaner, dramatik, bilderböcker och tidningskrönikor. Hennes litterära fält är stort och som författare ser hon längre än till skarpa genregränser och läsares ålder".